söndag 21 december 2008

7 dagar kvar !

ja, då kan man säga att nedräkningen har börjat. Den 28/12 åker vi till Lofsdalen med familjen, det vill säga min familj, min morbror och hans familj, mammas kusin och hennes familj och till sist en anna familj som jag inte känner så väl. Men idag var dom hemma hos oss och vi rekade lite inför så att säga, och dom verkar jättetrevliga och väldigt roliga:) Dessutom ska AMY följa med mej upp dit :D Perfekt start för det nya året, som inte ska bli som detta! Men innan dess ska man hinna jobba, det ska vara julafton och lite sånt där plock. Jag har tänkt på det, tänk vad man går och fixar och donar, städar, fixar julklappar, planerar, fixar massvis med mat, bara för en kväll! Man går även och faktiskt är lite nyfiken på sina julklappar, och när man vaknar upp den 25:e, är det inte alls samma känsla. Men då har även julstressen släppt, något som är ganska positivt. Man går och ser fram emot denna dagen, och den försvinner som i ett nafs. Borde den egentligen inte vara lite längre? Det får man nog ha delade meningar om.

Denna veckan har varit både bra och dålig. När jag precis börjat få det ur mej, inte tänker på det så mycket, så dyker "det" upp. Ett ord säga, inget mer. Ögonkontakt har vi på lång håll, ända bara ETT ända litet sketet ord! Det känndes som en hård, dödande smäll mot mej. Och jag hatar det. Jag trodde faktiskt jag skulle klara det, men när jag som minst behövde det, dök du upp....

Tears is falling down from my face like the rain. Shoud it help if I turned back the time? She never even knew, she had a choise, and thats what´s happens when the only woise she hears is telling her to stay. You stoled my hand and heart when you crossed my plans. The only thing that she ever know is to run. It´s so hard to explain, I´ll try if you let me. I cried out every word, it doesn´t change the way I feel, can´t you see I´m dying here? Don´t ask me why, but I still love you. I tried to say, tried to understand your words you said to me. I will never be the same, so lost in your eyes, you walked with me for a while. Going back to the corner, there I firstsaw you, ´cause I´m just a broken-hearted girl.

Förstår du inte att du förstör mej?!

From your sister from another mother, God bless!
XOXO// Jenna

Inga kommentarer: